Microsoft som demokratidödare

Jag borde kanske skrivit ett homoerotiskt personporträtt på någon av de två (fd.) styrelsemedlemmar från Luf som jag träffade under tågresan i går och samtalade med. Även om jag hade försökt, hade det inte blivit så bra som det här, så jag avstår.

Men, gårdagens krönika handlar om offentliga standarder, öppen källkod och om hur Microsoft är ett hot mot demokratin. Den finns att läsa i sin helhet här. När jag satt och skrev den hade jag aldrig kunnat tro att den skulle skapa så mycket reaktioner som den gjorde. Ämnet klassades som smalt på redaktionen, och jag väntade mig att det max skulle vara en och annan nörd som skulle höra av sig.

Det blev visst inte så. Jag har fått oerhört mycket positiv feedback, både bland kommentarer, i mailboxen och till och med på telefon. Tack allihopa!

Ämnet är inte helt svart eller vitt, och visst, det är inte optimalt att alla kommuner och myndigheter byter till linuxdistributioner, open office och andra fria mjukvaror över en natt. Däremot borde de ha en skyldighet att sträva efter att använda så öppna format och öppna program som det bara går. Om man kan ha det som mål i Usa, borde man kunna lyckas med det i Sverige också. Lärare borde ha en skyldighet att lära ut flera olika system i skolan, och offentliga dokument borde levereras så öppet och digitalt som det bara går. Om sedan någon kommunanställd använder Microsoft eller Apples produkter borde det göra sak samma.

Tobias, Farmor Gun, Martin Bagge och Anna Troberg skriver mer på samma ämne.

En ny skollag och ohälsosamma barn

Jag kommenterar Björklunds skollagsförslag på bloggen Skiften. Finns att läsa här. Vill förtydliga att jag fortfarande ogillar Björklunds pekpinnar, även om jag gillar saker som elitklasser och religiösa friskolor. Varför kan inte en princip som ”frihet under ansvar” kombineras med ett tydligt kunskapsmål? Skolan borde se till att elever införskaffar sig kunskap. Inte hur.

Meanwhile in the US: Den fantastiska presidenten Barack Obama tycker att barn skall vara ute och leka i stället för att spela dataspel. Annars kan de ju bli sjuka och dåliga.

Utbildning är nästa fråga

Nu diskuteras skolan. Man skulle ju kunna tycka att den obligatoriska svenska grundskolan borde ge folk tillräckligt mycket utbildning för att göra folk till samhällsmedborgare. Det tycker inte Ohly, utan vill att samtliga gymnasielinjer skall ge högskolebehörighet.

Bättre yrkeslinjer är bra, med en komplettering av bättre komvux hade varit ännu bättre. Varför skall det vara så dåligt att inte utbilda sig färdigt direkt? Spets, flexibilitet och möjlighet att läsa upp när man känner för det vore allra bäst.

Alliansen verkar förstå det där med skoltrötthet snäppet bättre än vänstern i alla fall.

Det där med luciafiranden

När jag var femton år, elevrådsordförande på min högstadieskola och därmed arrangör av den traditionella lucia-tävlingen var min feministiska gärning att vi jämsides med lucian röstade fram årets Staffan. Minst lika mycket popularitetstävling som luciavalet, och killen som väl blev vald vågade till sist inte gå med i tåget, utan tvåan blev skolans stalledräng istället. Om det var så smart vet jag inte, och jag har ingen aning ifall traditionen dog ut snabbt, eller finns kvar.

För övrigt borde alla som frivilligt sätter på sig en obekväm metallkrona för att både le, sjunga och läsa utantillverser med stearindroppar i hårbotten förtjäna någon sorts cred. Pojkar som flickor.

Olagliga övervakningskameror

Jag är skeptisk när myndighetsföreträdare eller hela myndigheter försöker sig på opinion, som att skriva debattartiklar, eller köpa reklamtid i tv (även om anslagstavlan var rätt charmig). Därför tycker jag inte det är datainspektionens uppgift att skriva en debattartikel till DN, eller att försäkringskassan borde lägga pengar på tv-reklam för det nya sjukförsäkringssystemet.

Med det sagt måste jag hålla med Dennis att datainspektionen är en av de myndigheter som verkar göra sitt jobb. Kameraövervakning har blivit vardagsmat, och mer än var femte skola använder sig av kameraövervakning i allt från förråd med stöldbegärligt material till matsalar och diskbortplockning.

Jag tillhör kategorin människor som allra helst inte skulle vilja ha någon kameraövervakning alls. Människor måste få ha integritet och få röra sig fritt utan att systematiskt bli betraktade från ett kamerarum eller inspelad och lagrad i något arkiv. Samtidigt är jag realist, tycker att människor skall ha stor frihet över sina egendomar, och att fastighetsägare givetvis skall få sätta upp kameror i lokaler när det inte är något folk där, för att skydda från obehöriga intrång och stölder.

Varför lärarfacken inte protesterat över det här för länge sedan är för mig obegripligt, men å andra sidan kanske det mest är eleverna som drabbas. Frågan är väl hur skolan egentligen mår när kamerorna försvaras från både höger och vänster. För att inte tala om var de som enligt Lotta Edholm tidigare kom till skolorna för att bråka, nu i stället tagit vägen.

Det är ju knappast så att problem försvinner med kameror, utan snarare flyttas, och då till platser långt från både övervakningskameror och vuxen skolpersonal i närheten. Är det särskilt genomtänkt?

Vill man vara konspirationsteoretiker för en liten stund, är väl en indoktrinering i övervakning precis vad storebrorssamhället vill åt. När övervakningen försvaras av den unga generationen (jag är inte så mycket äldre själv, men på mitt gymnasium fanns inga kameror), som någonting positivt, är det lättare att få igenom andra övervakningsförslag, en liten bit i taget…

Kunskapsskola eller ordningsskola?

Jag som trodde att kunskapsskola innebär att man fokuserade på vad eleverna hade för kunskap, och inte på att registrera hur många timmar de befunnit sig utanför klassrummet…

Sex dagar, eller sex miljarder år?

Det finns många saker att kritisera om de olika presidentkandidaterna och deras VP-val. Men om det mest upprörande är att Sarah Palin tycker det är okej att lära ut kreationism (intelligent design), vid sidan av evolutionsläran, borde republikanerna ta hem en jordskredsseger i valet.

Kreationism må vara både löjligt och ovetenskapligt. Den bästa undervisningen om kreationism sker sida vid sida med den samlade vetenskapens uppfattning. Barn är inte dumma, och kan även vid låg ålder bilda sig en egen uppfattning. I vissa fall är det säkert bättre med skolundervisning i båda, än att barn när de kommer hem får lära av sina föräldrar att skolan ljuger helt och hållet.

Vad som är skrämmande är snarare svenska tyckares rädsla för annorlunda religiösa världsbilder. De allra flesta av oss är överrens med vetenskapen, men om man vill tro att världen skapades på sex dagar, varför skall samhället säga att det är fel? Är det verkligen ett stort samhällshot; att människor tror på Gud och att hon har ett finger med i spelet om hur vi blev till?

Det är ju knappast så att resten av skolundervisningen här eller på andra sidan atlanten inte är genomsyrad av olika övertygelser och ideologier, ta bara samhällsundervisning och historia som två exempel.

Jag kan förstå att man vill kritisera Palins ståndpunkter när det gäller dödstraff, aborter, miljö eller dubbelmoral. Det finns många frågor jag inte håller med henne i, men att hon tycker saker skall diskuteras i skolan, och att man inte skall vara rädd för information, i det har hon helt rätt.

Å andra sidan skrev jag om intellegent design och religionsförbud i undervisningen redan förra året, och har inte ändrat åsikt på grund av Palin.

Skrota skolavgifter i grundskolan

Det är inte så ofta jag helt och hållet håller med Rädda Barnen i deras analyser, men när det gäller avgifter som grundskolor tar ut från elever, har Rädda Barnens ordförande, Inger Ashing helt rätt.

Det är inte okej att skolor, kommuner, rektorer och ministrar bara rycker på axlarna åt att barn av ekonomiska skäl inte kan delta i all undervisning. Oavsett om det handlar om en tusenlapp för en längre skolresa, sjuttio kronor för buss och inträde till äventyrsbadet, eller en hundring för en bättre skolbok, ska grundskolan vara tillgänglig för alla, och urdålig privatekonomi ska inte vara avgörande för att Stina, Kalle eller Berit skall kunna delta i undervisningen.

Lever man med hyffsat ekonomi är det lätt att tycka det rör sig om småsummor, men i såfall bör man fråga sig varför inte skolan kan stå för dem själv, omprioritera bland kostnaderna, och inte krasst utgå från att alla barn kommer från ordnade förhållanden med täta föräldrar.

Nej, så länge det handlar om den obligatoriska grundskolan bör man totalt skrota lagstiftningen som tillåter skolor ta ut avgifter. Skjut hellre till en till skattekrona.

Fair is foul, and foul is fair

Ett gäng kultur- och skol-personligheter skriver i dag på SvD Brännpunkt, om att kommunerna fallerar i att erbjuda skolelever ett ordentligt kulturutbud. De exemplifierar med Stockholms kommun, verkar mest uppröra sig över att landsbygdskoleeleverna inte får göra några teaterbesök, och skyller problemen på att det går för bra för friskolorna.

Artikelförfattarna vill ha ökat nationellt ansvar för skolan, trots att de samtidigt klagar på kommunpolitikers klåfingrighet. Som att politiker på riksplanet skulle vara så mycket bättre.

Jag tror inte att mer politiskt styre är lösningen, snarare tvärt om. Om de kommunala skolorna hade haft samma friheter som friskolorna, hade fler kunnat satsa på vettiga kulturprojekt, snarare än att tvingas lägga pengar på X antal årliga teaterföreställningar.

Det borde vara mer prioriterat att det finns vettiga kulturmål i skolplanen än att gå in och politiskt detaljstyra, inte minst för att olika skolor har olika förutsättningar. Även om teaterbesök och konsertbesök säkerligen är fantastiskt bra upplevelser för barn, är kultur mycket mer än så. Klassiska uppsättningar på storbildsskärm, skoluppsättningar av kända verk, eller eget konstnärligt skapande kan vara minst lika värdefullt som att sätta sig i en buss och se regionalteaterns senaste pjäs i en trång och svettig gymnastiksal.

Lyft gärna upp kulturens roll i skolan, men skippa de Björklundiska pekpinnarna och detaljregleringen.

Hetsjakten på obehöriga lärare

För inte så länge sedan kom förslaget att obehöriga lärare inte längre skulle få sätta betyg i skolan. Ett förslag som kanske låter bra i teorin, men som i praktiken gör att behöriga lärare får en betydligt större arbetsbörda i betygstider, och eleverna får betyg från någon som inte känner dem lika väl.

Nu föreslår en utredning att bara behöriga lärare skall få fast anställning på skolor i landet. Obehöriga lärare får inte bara nöja sig med lägre lön, utan också otryggare anställning. Det nämns att obehöriga lärare skall kunna vidareutbildas, men hur det skall lösas nämns inte.

Visst vore det optimalt om alla som arbetade i skolan också hade pedagogisk utbildning. Men att i tider då den befintliga lärarutbildningen kritiseras, kräva att alla lärare skall ha gått den, verkar inte riktigt genomtänkt. Obehöriga lärare (framförallt på gymnasiet) kan dessutom ha ämneskunskaper som inte finns bland de behöriga lärarna, eller relevanta yrkeskunskaper. Att regeringen vill lagstifta om att dessa personer inte skall få lika bra anställningsvillkor är absurt. Inte minst eftersom den gång på gång lyft fram de praktiska utbildningarna som viktiga, och står för att skolan skall vara en kunskapsskola.

Nej, regeringen borde ta det lugnt med att reglera skolan, och låta skolorna få anställa den personal de anser är mest kompetent, och fungerar bäst i situationen. Det borde bli en konkurrensfördel för de skolor som har lärare som är duktiga, och är de dessutom behöriga kommer man säkerligen kunna locka ännu fler elever. Om regeringen desstuom satsar på att göra det enklare för en ämneskunnig lärare att bli behörig, kanske det går att få den kunskapsskola Björklund talat så varmt om.

—

Jag tyckte hetsjakt var ett ypperligt kvällstidningsord som rubrikinledning